Fusket med grafiska blad

Grafiska blad har historiskt sett oftast tryckts i upplagor kring 30-100 exemplar. Det är alltså en begränsad upplaga som säkerställer att köparen av konsten kan åtnjuta en viss exklusivitet med sin tavla. Efter att upplagan blivit tryckt ska därefter tryckplåten ristas med ett kryss och därmed förstöras så att inte fler exemplar kan tryckas.

När man trycker så gör man ofta en upplaga som är något större än den numrerade upplagan och traditionellt sett följer man ett system innebär att man trycker:

  • En numrerad upplaga som får benämningar som till exempel 3 / 100 (det 3:e exemplaret av 100)
  • En upplaga på cirka 10% av den numrerade upplagan med beteckningen EA (av franskans epreuve d’artist)  följt av romerska siffror, tex “E.A. III / X” (vilket betyder 3 av 10 i romerska siffror). Dessa är att likställas med den numrerade upplagan och fungerade som lön för konstnären. Det var konstverk som var godkända av konstnären och som kunde säljas av denne, hur konstnären så önskade.
  • En upplaga på ytterligare cirka 10% av den numrerade upplagan med HC (av franskans hors commerce) följt av romerska siffror, tex “HC IV / X”. Dessa är, tradionellt sett, ämnade att användas av konstnären vid utställningar etc. och var inte ämnade till att säljas.

Utöver dessa finns även liknande beteckningar som PT (“provtryck”, samma sak som E.A.), AP etc. Dessa upplagor är alltså numrerade och bokförda i en så kallad grafikbok som notering av hur stor upplagan är.

De onumrerade exemplaren

Ofta blir det dock ibland över några extra exemplar vid tryckningen, exemplar som håller tillräckligt god kvalitet för att säljas men som hamnar “utanför bokföringen”. Dessa får beteckningen EA eller HC men utan nummer. De har förfogats av konstnären att säljas vid sidan av och då de inte registreras i grafikboken och “inte funnits” så är det rimligt att anta att de heller hamnat i någon bokföring.

Dessa onumrerade exemplar har historiskt sett varit ganska få och relativt negligerbara men på senare tid har det uppmärksammats ett ökande fusk med dessa onumrerade exemplar. Man har helt sonika tryckt fler och fler onumrerade exemplar och sålt dessa.

Detta fusk har inte uppmärksammats mycket eftersom alla i branschen (gallerister, tryckare, konstnärer) tjänar på det. I slutändan är det konsumenten som köpt de grafiska bladen som förlorar på det när det blir inflation i tryckverken. Det är dock inte nödvändigtvis så att priserna påverkas då det kan vara mycket svårt att veta hur många onumrerade exemplar som faktiskt finns ute!

Var försiktig när du köper grafiska blad

Många svenska kända konstnärer har utnyttjat detta kryphål och du bör vara försiktig när du köper grafiska blad från kända svenska konstnärer av just denna anledning.

När du köper ett grafiskt blad ska du därför vara väldigt försiktig och framförallt hålla utkik efter om upplagan är “EA eller HC utan nummer”. Men man är inte heller säker även om man köper en numrerad upplaga då man inte kan veta hur många “EA eller HC utan nummer” som finns ute.

Det är förstås svårt att, som konsument, skydda sig mot detta och därför bör du vara försiktig om du köper dyrare grafiska blad.

Kända exempel

Det finns flera kända exempel  från världskända konstnärer som Picasso, Chagall och Miro som tryckts hos den välkände Paris-tryckaren Merlot. Merlot tryckte grafiska blad åt många kända franska konstnärer men hade aldrig tid att förstöra tryckplåtarna. Dessa kom sedermera på villovägar och helt plötsligt (i mer modern tid) började nya versioner (EA/HC utan nummer) börja tryckas och marknaden svämmade över med nya upplagor, vilket självklart gjorde exemplaren ur den numrerade upplagan mindre värda.

Högre upplagor än tidigare

Något annat som blir vanligare och vanligare men som varken är olagligt eller “fusk” är att upplagorna på grafiska blad ökat markant. Konstnärer (framförallt de mer populära) har börjat trycka sina grafiska blad i högre och högre upplagor för att kapitalisera mer på sina alster. Traditionellt sett har upplagor legat på runt 30-100 verk men numera är det inte ovanligt med upplagor på flera hundra kopior.

På samma sätt som när man trycker pengar i större upplagor så blir det även här en sorts inflation, om än kontrollerad jämfört med de onumrerade upplagorna. Är man dock inte medveten om detta så kan det vara lätt att betala lika mycket för en litografi med en upplaga på 600 som man skulle gjort med det mer “normala” på 100.

Du bör alltså räkna med att få en litografi med högre upplaga billigare än motsvarande med lägre upplaga då verket inte är lika exklusivt.

 

45 Responses to Fusket med grafiska blad

  1. Kerstin says:

    Varför har inte “fusket” med de onumrerade exemplaren reglerats i lagen?

  2. Martin says:

    Ett blad jag har är märkt I/XL vilket jag tolkar som nr 1 av 40. Jag har fler blad av konstnären (Lars Norrman) och de är alla märkta med vanliga siffror. Finns det någon förklaring till det? Mina egna funderingar har varit att han skiljt på serigrafi (som bladet med de romerska siffrorna är) och litografi (som de andra är) men när jag läser här ovan om E.A och HC etc tänkte jag att det kanske är något sådan blad? Fast en sådan beteckning har jag inte sett på bladet. Ett par frågor till, är nr 1 i en serie värt mer än övriga nummer? Kan man generellt säga vilken metod seri/lito som brukar betinga ett högre värde?
    Tack!
    /// M

    • KonstUpplysningen says:

      Konstnären kan ha glömt att sätta ut EA/HC men troligtvis har han gjort denna serie utöver både EA/HC eftersom detta inte är utmärkt (vilket hade varit korrekt). Det är förmodligen alltså en upplaga utöver den numrerade serien och utöver EA/HC-serierna.

      Serigrafi betingar generellt sett ett högre värde men låga nummer gör inte det. För länge sen var det dock så då tryckplåtarna slets och blev sämre för varje tryckning.

  3. Jessika says:

    Vad betyder när konsnären har signerat samt istället för nr har skrivit MT ?

  4. Omar says:

    Vad är ett grafiskt blad för något?

  5. Åke says:

    Har köpt två färglittografier av Svenolov Ehrén, varav den ena inte var lika “färggrann” som alla hans övriga verk. Den gick endast i blekt gul och grön och märkt med signatur och Arkiv, alltså ingen nummrering. Vad menas med detta? Är det någon form av provtryck som aldrig var meningen att komma ut på marknaden? Hur värderas en sådan tavla?
    Tack!
    //Åke

  6. Marie says:

    Jag har ett grafiskt blad av Dali som märkts H/250. Ser inte det exemplet här, så vad innebär det?
    Tacksam för svar.
    Marie

    • KonstUpplysningen says:

      Hej Marie,

      Det låter konstigt och vi har aldrig hört talas om denna benämning. Det kan inte var en slarvigt skriven 4:a eller siffran 11?

  7. Hans-Åke. Lerin says:

    Jag har en litografi av Peter Dahl, Rutiga Tapeten, som inte är märkt EA HC eller PT. Det är dock signerat. Jag vet inte exakt vad mina föräldrar betalade för denna stora litografi i en fin ram. Men det var i alla fall några tusen. Idag bedöms tavlan som värdelös av en auktionsfirma då den inte har några som helst beteckningar. Jag undrar alltså hur denna litografi har kommit till?

    • KonstUpplysningen says:

      Förutsatt att detta verkligen är en litografi och ett grafiskt tryck (och inte en affisch) så ska den inte vara värdelös eftersom den är signerad. Att auktionsfirman bedömer den som “värdelös” kan betyda att de inte bedömer den som säljbar i sina auktioner, det behöver dock inte betyda att du inte kan sälja den privat. Du skriver att de gör detta för att den inte har några beteckningar, annars skulle det kunna betyda att de bedömer att den är en affisch (och inte en litografi).

      En anledning till hur denna signerade litografi utan beteckningar kommit till är att Peter själv gett bort den som en gåva.

  8. Hans-Åke. Lerin says:

    Tack för svar. Det är ingen affisch jag talar om utan ett grafiskt blad. Jag tror att aktionsfirman menade att tavlan var värdelös som auktionsobjekt då det inte fanns annat än
    en signatur på den. Att det är ett grafiskt blad var dom väl medvetna om. Men vi kan lämna auktionsfirmans värdering. Det hela började egentligen med att jag tyckte det var konstigt att ett grafiskt blad köpt hos en gallerist saknade samtliga kända beteckningar. Jag har fått för mig att framställandet av detta grafiska blad kan ha gått till på ett ohederligt sätt. Men om det kan vara så att det är en gåva från Peter borde det inte just därför finnas några beteckningar förutom signaturen. Jag råkar ha några andra litografier av just Peter Dahl. Dessa har jag fått som gåva av Peter. Dessa blad innehåller både beteckningen PT och att det är en gåva till mig.

  9. mona says:

    Om jag som relativt etablerad konstnär (har egen firma) vill trycka upp ett urval av mina tavlor
    som litografier för att sälja till ett lägre pris i mitt galleri,
    hur fungerar det då, fins det regler? Är det litografi det heter, och måste de vara numrerade etc
    för att anses giltiga? Vart kan jag vända mig för att få hjälp? Tacksam för svar! Mvh Mona

    • KonstUpplysningen says:

      Hej,

      Jag vet inte exakt vad du menar med detta då en litografi är en egen konstart och ingenting man bara trycker upp utifrån andra tavlor. Vill du avbilda (fotografera) dina tavlor och göra affischer? Om du vill göra litografier så bör du nog ta en kurs eller liknande hur man skapar litografitryck. Jag vet dock inte var man kan lära sig detta men ditt lokala Folkuniversitet eller Medborgarskola kanske kan vara ett bra tips. Man gör inte bara om en akvarellmålning eller liknande till litografi.

  10. Thomas says:

    Hej!

    Om man får valet att antingen köpa en EA el ett numrerat ex vad ska man välja?
    Tidigare fått berättat att EA skulle vara mer exklusivt dö de just va konstnärens ex?
    Men så verkar inte vara fallet?
    Gäller i detta fall C Beijer.

    Tacksam för svar…

    • KonstUpplysningen says:

      Generellt så gäller att man alltid bör köpa numrerade blad av en konstnär. Det är lite av en myt att onumrerade skulle vara mer värda än numrerade ex. Speciellt efter bedrägerierna med massupplagor av grafik under de senaste årtionden.

  11. Åke Andersson says:

    Eftersom jag inte fått svar än provar jag att ställa om min fråga!
    Har köpt två färglittografier av Sven-Olov Ehrén, varav den ena inte var lika “färggrann” som alla hans övriga verk. Den gick endast i blekt gul och grön och märkt med signatur och Arkiv, alltså ingen nummrering. Vad menas med detta? Är det någon form av provtryck som aldrig var meningen att komma ut på marknaden? Hur värderas en sådan tavla?
    Tacksam för svar!
    //Åke

    • KonstUpplysningen says:

      Jag ber om ursäkt för att du inte fått svar på din fråga. En tavla märkt “Arkiv” är mycket ovanligt och inget jag sett tidigare. En konstnär är dock fri att skriva och markera en tavla med vad hen vill. Troligen har konstnären menat att bladet ska arkiveras i dennes privata mapp, förmodligen som referensmaterial. Det är dock inget som har med EA och HC att göra, utan är något helt unikt.

  12. Bo Möller says:

    Jag har på Bukowskis Market köpt en Corneille, färgseriegrafik, signerad Corneille och märkt (istället för numrering?) V/L.
    Vad står dessa bokstäver för?
    Med vänlig hälsning
    Bo Möller
    Varberg

    • KonstUpplysningen says:

      Hej Bo,

      Ett utmärkt val med Corneille, enligt mig. Du har förmodligen kommit över en så kallad “överupplaga” då grundupplagan numreras med vanliga siffror. V / L är romerska siffror och står alltså för 5 / 50. Varför Corneille valt att göra en överupplaga kan man bara spekulera om.

  13. Emma says:

    Hej, jag köpte nyligen ett torrnålstryck av Olof Agnell. Det är signerat samt så står det 3/30 vilket jag förstår är 3:e trycket av 30. Men efter det så står det ET. Vad betyder det? Jag kan gissa att det står för “Eget tryck”, men betyder det att han tryckt det själv, eller tryckt det för eget bruk? Vad betyder det för eventuellt framtida värde?

  14. Roland says:

    Jag har köpt en litografi av Lasse Åberg med beteckning EA, är det samma värde på en sådan som om den varit numrerad?

    • Roland Andersson says:

      Roland says:
      January 11, 2014 at 4:49 pm
      Jag har köpt en litografi av Lasse Åberg med beteckning EA, är det samma värde på en sådan som om den varit numrerad?

      REPLY

  15. Kristina says:

    Hej!
    Vad betyder det när det står i objektbeskrivningen “Etsning efter NN. Ingen signatur.” Betyder det att en okänd konstnär har i etsningen kopierad ett motiv som är känd från konstnären NN?
    Mvh, Kristina

    • KonstUpplysningen says:

      Hej,

      NN står för Nomen Nescio (på latin) det betyder “okänd person”, detta innebär alltså att det är en okänd konstnär som har gjort motivet. Om det är en kopia av en annan (också okänd) konstnär vet jag dessvärre inte utifrån detta, det är osäkert vad som menas med just “efter”.

  16. Sara says:

    Hej! Vad står beteckningen E/T. för? På min nyinköpta tavla står det denna text och sedan “serigrafi unika” eller något liknande, och sen signaturen.
    Med vänlig hälsning,
    Sara

  17. Peo Nilsson says:

    Hej Sara!
    Beteckningen E T står för eget tryck,en beteckning som visar att konstnären trycker sina egna blad.Det andra “serigrafi unika” är ett uttryck konstnären själv har hittat på.Det mesta av frågor om grafik hittar du i den utmärkta boken “Vad är grafik?” av Philip von Schantz
    och Jordi Arkö.

    • Sara says:

      Tack, Peo, för snabbt svar!
      Mitt grafiska blad har alltså ingen numrering utöver det som jag beskriver ovan. Det är det som gör mig så konfunderad. Är det vanligt med “egna påhitt”?

      • Peo Nilsson says:

        Hej igen!
        jag har jobbat med grafik i drygt 30 år,men “serigrafi unika” har jag aldrig stött på.Försök kontakta konstnären och be om hans förklaring.Han kanske menar att denna serigrafi bara är tryckt i 1 ex.
        Detta kallas monotypi på fackspråk och hade varit den korrekta beteckningen.
        Hälsningar
        Peo Nilsson

  18. Peo Nilsson says:

    Hej svar till Roland Andersson!
    EA blad av de flesta svenska konstnärer är helt OK.Lasse
    Åberg är mycket seriös i allt han gör,EN litografi märkt
    EA är en överupplaga på den ordinarie upplagan.Är upplagan 150 ex. får man signera 15 EA blad,alltså 10%.
    Detta har missbrukats av en del konsthandlare och konstnärer och det rekommenderas att numrera EA bladen med romerska bokstävert.ex.I-XV,dvs.Nr1 av 15.

  19. Peo Nilsson says:

    Hej igen Roland!
    Glömde värdet på ett EA blad.De flesta köpare bryr sig inte om numrering eller EA,så värdet är när det gäller Lasse Åberg detsamma.Själv är jag försiktigt när det gäller vissa av de stora internationella namnen.S.Dalis
    EA blad har dåligt rykte.

  20. Peo Nilsson says:

    Några kommentarer till avsnittet om kända exempel.Tryckarens namn är Mourlot och inget annat,han är världens hitills finaste litografi tryckare.Hans memoarer finns översatt till svenska och är mycket läsvärda.I boken beskriver han hur de stora upplagorna kom till,utöver de numrerade och signerade bladen trycktes även i vissa fall en överupplaga på upp till 5000ex.Dessa “sattes” in i exklusiva konstböcker och blev
    mycket efterfrågade,då prisnivån ofta hamnade på 10% av ett signerat blad.Dessa böcker av Chagall,Miro, Picasso
    och hundratals andra konstnärer är fortfarande fina och prisvärda samlarobjekt över hela världen.Mourlot tryckte dessutom på litostenar och stenarna slipades ner efter varje tryckning.Detta finns också beskrivet i Mourlots bok.
    Galleri Maeght i Paris finns fortfarande kvar och vissa böcker finns kvar i lager.Men en Chagall utgåva som på 60-talet kostade 60 Franc kam idag kosta 1200 euro.Mourlot var en aktad och seriös person och var enligt samtida konstvetare oerhört noga med sina litografier och dess upplagor.Den kulturhistoriska insatsen är stor,lite kuriosa är att Lennart >Jirlow fortfarande trycker hos Mourlots efterträdare i Paris.
    Peo Nilsson

  21. Roland Andersson says:

    Tack Peo för ditt svar
    Hälsningar
    Roland

  22. Anita says:

    Har en Bild av Edith Morris som Nils Dardel målat. Kanske är det bara en affisch på tjockare papper. Den har bara siffran 5 och inga bokstäver. Skulle vilja veta lite mer om detta.

  23. Peo Nilsson says:

    Hej Anita!
    Det är troligtvis en reproduktion av en målning Nils Dardel.Dessa trycktes i stora upplagor och har idag inget värde.Mer än att det är fina bilder och tycker du om bilden räcker det långt.Numreringen är någon som gjort senare och kan ha haft ett syfte att höja värdet
    på bilden.
    Hälsningar
    Peo Nilsson

  24. Victoria says:

    Hej,

    Har sett att man på Bukowskis Market vid några tillfällen auktionerat ut mappar med 5 färglitografier i HC-upplaga från 1971 av Friedrich Schröder-Sonnenstern.

    Eftersom jag tycker han är en fascinerande konstnär har jag flera gånger varit lockad att lämna bud, men har blivit tveksam när priset närmar sig ett par tusen kronor.

    Hur kan man veta att dessa HC-upplagor är äkta?

    Hur vanliga är hans HC-upplagor i världen?

    Kan hans HC-upplagor vara mer eller mindre värda än de vanligt numrerade upplagorna?

    Om det är HC-upplaga, kan litografierna ha varit föremål för någon av de utställningar av Friedrich Schröder-Sonnenstern som man kan hitta information om på internet?

    Är det en fördel eller nackdel om man köper litografier i HC-upplaga som varit med på en utställning? (T.ex. fördel proveniens, men nackdel slitage? D.v.s. uppväger fördelen nackdelen?).

    Jag vet att frågorna kanske inte är helt lätt att svara på, men det vore ändå väldigt intressant att höra dina reflektioner. Då känns det som att jag har litet mer att luta mig emot nästa gång några av hans verk dyker upp igen!

    Stort tack på förhand!
    Mvh /vickan

    • KonstUpplysningen says:

      Man vet aldrig om HC är “äkta” eller inte. Man är säkrare om de är nurmrerad. HC är historiskt sett konstnärernas så kallade egna upplagor som egentligen inte skulle säljas men som oftast har kommit ut på marknaden ändå. HC är mycket vanligt, och blev under 80-90-talet en fin extrainkomst för konstnärerna. Ingen utom konstnärerna själva visste hur många extrablad konstnären tryckte. Med andra ord, ett vanligt förekommande bedrägeri!

      Detta gäller framförallt i Sverige såvitt jag känner till. Hur utbrett det är internationellt vet jag inte. Men onumrerade upplagor öppnade dörren till en av världens största konstbedrägerier med Miro, Chagalle m fl under 80-talet. HC kan mkt väl ställas ut av konstnären framförallt om den numrerade upplagan är slutsåld.

      Jag skulle personligen aldrig köpa onumrerad upplaga som du kanske förstår. Man bör alltid kolla upp hur seriös en konstnär är och om man ser många onumrerade blad ute på marknaden så bör man dra örona åt sig.

  25. Peo Nilsson says:

    Hej Vickan!
    jag har tyvärr inte varit inne på denna sida på månader.
    Är bara en vanlig läsare av den här sidan,men eftersom ingen verkar bry sig så svarar jag efter bästa förmåga.
    HC blad är ganska vanliga och är jämförbara med EA blad.Alltså blad utanför den ordinarie upplagan.Egentligen bör det vara en upplaga HC och då hoppar man EA bladen.De flesta blad på auktioner är begagnade och bör behandlas som sådana.Tyvärr hinner jag inte svara på alla dina frågor idag,men lovar återkomma med svar på resten av dina frågor.

  26. Peo Nilsson says:

    Hej igen Vickan!
    Om du hittar detta svar så håll till godo.Den konstnär du nämner förekommer på konstauktioner med jämna mellanrum.Köper du på Bukowskis ochjämbördiga företag kan du lita på att det är äkta vara.Men varför köpa en hel mapp,börja med ett blad,om det känns bäst ett vanligt numrerat.Du får vara beredd att betala ca 1000:- för en litografi.Många av de internationella konstnamnen är fortfarande billiga in Sverige.Lycka till.

  27. Elisabet Engqvist says:

    Hej!
    Jag undrar över om jag kan trycka en upplaga till och skriva upplaga 2? och numrera ex 1/40? Gäller collografi.Har gjort 1 upplaga och märkt att jag gjorde för få, sen förra året. En miss av mig.
    Tacksam för svar. Ska ställa ut i veckan.

    • Peo Nilsson says:

      Hej Elisabeth!
      En sen kommentar till ditt inlägg.Nej vill du vara seriös så går det inte att trycka en ny upplaga och kalla den 2.Det förstör ditt förtroende för lång framtid.Mitt tips är att göra en ny bild,som du sedan trycker en upplaga
      på.Det är bra med små upplagor och du kan ta ett lite högre pris för dessa.Detta är att vara ärlig mot sina kkunder och tillika köpare.

  28. Rune Ahlström says:

    Hej!
    Intressant att läsa om alla olika märkningar och numreringar som förekommer på grafiska blad. Det verkar sannerligen vara en snårig djungel. Jag skulle vilja anknyta till Hans-Åke Lerins inlägg från juni 2013 här ovanför om Peter Dahl. Jag köpte nämligen själv en av Peter Dahls större färglitografier i serien Fredmans Epistlar på själva vernissagedagen på Galleri Puckeln på Hornsgatan i Stockholm i december 1984. Episteln i fråga var nr 25 och beskriver Ulla Winblads överfart till Djurgården (Blåsen nu alla). Priset jag betalade var 4.800 kronor. Bladet är inte numrerat (men bilden är givetvis signerad), ramen är guldfolierad och baksidan är märkt med galleriets stämpel plus inköpsdatum. Och under alla år som gått har jag trott att jag gjorde en god investering den där dagen. Döm därför om min förvåning när jag nyligen fick beskedet av Stockholms Auktionsverk att tavlan förmodligen inte var värd mer än 2.000 kronor vid en försäljning men att ett utrop på 3.000 kunde tänkas. En ganska våldsam värdeminskning på trettio år alltså.
    Hur som helst. Värdeminskningen kan jag väl acceptera. Men det vore intressant att få veta mer om orsakerna. Kan det vara så illa som att Peter Dahl under alla år som gått efter utställningen har fortsatt att trycka nya blad av sina epistlar för att kapitalisera på dom? Och därigenom samtidigt ha bidragit till att värdet på de ursprungliga bladen så kraftigt har urholkats? I mina öron låter det som ett ganska oetiskt sätt att förhålla sig till sitt eget konstnärsskap, sitt eget varumärke och – inte minst – sitt eget goda rykte. Alla de där egenskaperna hotas ju att urvattnas med ett sådant beteende.
    Kan också nämna att jag har försökt kontakta Peter Dahl via hans hemsida men utan framgång.
    Bifogar länk till min fina tavla som jag också har lagt upp på AntikPrat.
    http://www.antikviteter.net/antikprat/messages/180/590090.jpg

  29. John Andersson says:

    Hejsan, nu vet inte jag om detta samtal fortfarande är aktuellt. Men jag skriver mina frågor och hoppas på det bästa!

    Jag har nämligen på senare tid bestämt mig för att jag vill äga ett litografitryck av Salvador Dali, men vet inte riktigt vad jag ska våga lägga pengar på, jag lästa i någon av kommentarerna här att Dalis tryck var det extra fuffens med, gäller det bara dessa som är onumrerade eller märkta med HC och E.A,etc.

    Kan man riskfritt buda på ett tryck som infattas i den första upplagan (alltså de som endast är numrerade), eller ska man ta sig en extra funderare där också.

    Är det något speciellt man ska leta efter eller kolla extra efter för att få bekräftat att man får hem en äkta vara.

    Och en ska till, om ett tryck är från första upplagan, låt oss säga 12/100 är det då med största säkerhet att Dali själv tryckte dem?

    Skulle upskatta svar på min frågor, även om de kanske är lite röriga!

    Tack på förhand!!

    /John

  30. Louise says:

    Är alla numrerade exemplar lika mycket värda? Dvs är t ex 4/100 lika “dyr” som 87/100?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *