Fusket med grafiska blad

Grafiska blad har historiskt sett oftast tryckts i upplagor kring 30-100 exemplar. Det är alltså en begränsad upplaga som säkerställer att köparen av konsten kan åtnjuta en viss exklusivitet med sin tavla. Efter att upplagan blivit tryckt ska därefter tryckplåten ristas med ett kryss och därmed förstöras så att inte fler exemplar kan tryckas.

När man trycker så gör man ofta en upplaga som är något större än den numrerade upplagan och traditionellt sett följer man ett system innebär att man trycker:

  • En numrerad upplaga som får benämningar som till exempel 3 / 100 (det 3:e exemplaret av 100)
  • En upplaga på cirka 10% av den numrerade upplagan med beteckningen EA (av franskans epreuve d’artist)  följt av romerska siffror, tex “E.A. III / X” (vilket betyder 3 av 10 i romerska siffror). Dessa är att likställas med den numrerade upplagan och fungerade som lön för konstnären. Det var konstverk som var godkända av konstnären och som kunde säljas av denne, hur konstnären så önskade.
  • En upplaga på ytterligare cirka 10% av den numrerade upplagan med HC (av franskans hors commerce) följt av romerska siffror, tex “HC IV / X”. Dessa är, tradionellt sett, ämnade att användas av konstnären vid utställningar etc. och var inte ämnade till att säljas.

Utöver dessa finns även liknande beteckningar som PT (“provtryck”, samma sak som E.A.), AP etc. Dessa upplagor är alltså numrerade och bokförda i en så kallad grafikbok som notering av hur stor upplagan är.

De onumrerade exemplaren

Ofta blir det dock ibland över några extra exemplar vid tryckningen, exemplar som håller tillräckligt god kvalitet för att säljas men som hamnar “utanför bokföringen”. Dessa får beteckningen EA eller HC men utan nummer. De har förfogats av konstnären att säljas vid sidan av och då de inte registreras i grafikboken och “inte funnits” så är det rimligt att anta att de heller hamnat i någon bokföring.

Dessa onumrerade exemplar har historiskt sett varit ganska få och relativt negligerbara men på senare tid har det uppmärksammats ett ökande fusk med dessa onumrerade exemplar. Man har helt sonika tryckt fler och fler onumrerade exemplar och sålt dessa.

Detta fusk har inte uppmärksammats mycket eftersom alla i branschen (gallerister, tryckare, konstnärer) tjänar på det. I slutändan är det konsumenten som köpt de grafiska bladen som förlorar på det när det blir inflation i tryckverken. Det är dock inte nödvändigtvis så att priserna påverkas då det kan vara mycket svårt att veta hur många onumrerade exemplar som faktiskt finns ute!

Var försiktig när du köper grafiska blad

Många svenska kända konstnärer har utnyttjat detta kryphål och du bör vara försiktig när du köper grafiska blad från kända svenska konstnärer av just denna anledning.

När du köper ett grafiskt blad ska du därför vara väldigt försiktig och framförallt hålla utkik efter om upplagan är “EA eller HC utan nummer”. Men man är inte heller säker även om man köper en numrerad upplaga då man inte kan veta hur många “EA eller HC utan nummer” som finns ute.

Det är förstås svårt att, som konsument, skydda sig mot detta och därför bör du vara försiktig om du köper dyrare grafiska blad.

Kända exempel

Det finns flera kända exempel  från världskända konstnärer som Picasso, Chagall och Miro som tryckts hos den välkände Paris-tryckaren Merlot. Merlot tryckte grafiska blad åt många kända franska konstnärer men hade aldrig tid att förstöra tryckplåtarna. Dessa kom sedermera på villovägar och helt plötsligt (i mer modern tid) började nya versioner (EA/HC utan nummer) börja tryckas och marknaden svämmade över med nya upplagor, vilket självklart gjorde exemplaren ur den numrerade upplagan mindre värda.

Högre upplagor än tidigare

Något annat som blir vanligare och vanligare men som varken är olagligt eller “fusk” är att upplagorna på grafiska blad ökat markant. Konstnärer (framförallt de mer populära) har börjat trycka sina grafiska blad i högre och högre upplagor för att kapitalisera mer på sina alster. Traditionellt sett har upplagor legat på runt 30-100 verk men numera är det inte ovanligt med upplagor på flera hundra kopior.

På samma sätt som när man trycker pengar i större upplagor så blir det även här en sorts inflation, om än kontrollerad jämfört med de onumrerade upplagorna. Är man dock inte medveten om detta så kan det vara lätt att betala lika mycket för en litografi med en upplaga på 600 som man skulle gjort med det mer “normala” på 100.

Du bör alltså räkna med att få en litografi med högre upplaga billigare än motsvarande med lägre upplaga då verket inte är lika exklusivt.

 

63 Responses to Fusket med grafiska blad

  1. Pingback: Farfars tavla – motiv från Fisketången? | Olssons universum

Leave a Reply to Peo Nilsson Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *